Mini

Jag är så otroligt trött på känslan jag har just nu. Känslan av att jag inte kan lita på någon.

Jag hatar den, men den måste ju finnas där för nått speciellt skäl eller hur?

Så vem kan jag lita på?
Mina vänner som inte håller sina löften, eller folk som ljuger för mej och tror att jag inte ska förstå att dom gjort det.
Och vad är då värst lögnen i sig eller dumförklaringen den innebär?

Jag misstänker att folk tror jag ska gå sönder av sanningen att den ska bryta ner mej. Så är det inte, lögner är vad som bryter ner mej och vad jag i slutet går sönder av.

Tyvärr tillhör jag gruppen av människor som fått höra så många lögner att jag vet med en gång när det är en lögn på väg och när jag precis hört en. Och det är bara helt sjukt tragiskt.

Visst jag kan knappast säga att jag är 100% ärlig jämt, men jag ljuger inte för mina vänner och jag förväntar mig inte att dom ska tycka det är okej heller om jag skulle göra det.

Aja såg en bra film i går, berättar mer om den senare när jag är på bättre humör.

Säg mej kan jag lita på dej?


Ps. förövrigt är detta inte ett "tycka synd om mig själv" inlägg, utan ett tankerställar inlägg. Eller åtminstånde ett skriva av mig inlägg. Ds