perfekt
Det behöver inte vara perfekt.
Jag vill inte det, jag tror inte på perfekt. Är något inte perfekt så kan det alltid bli bättre.
Troligen är människor för upptagna med att försöka uppnå perfektion för att se vad man missar. Man missar att det som inte är perfekt oftast har en annan sida som är så bra att det väger ut imperfektionen.
Och dessutom så tycker alla perfekt är olika saker. För mig är det närmaste jag kommer perfektion oftast tillfällen när jag får olika känslor. Med vänner man älskar, saker man ser, platser, dofter, allt som kan få en att känna saker som man vet är speciellt.
Jag har faktiskt ett tillfälle när jag visste att det här är så nära jag kommer perfekt just nu. Och nu ett ganska långt tag efter så är det fortfarande det närmaste jag någonsin kännt att jag varit perfektion.
Jag kommer inte berätta vad det var för det är min uppfattning och mitt minne som känns som nått jag vill ha för mig själv. Som något jag endast kommer dela med någon som är absolut närmare mig än någon annan. Därför kommer jag inte att berätta om det.
Men jag tänkte att vi kanske borde sluta "leva" och leta efter perfekt, för när det kommer vad har vi då kvar?
Bara något jag tänkte på...
Smile
Jag vill inte det, jag tror inte på perfekt. Är något inte perfekt så kan det alltid bli bättre.
Troligen är människor för upptagna med att försöka uppnå perfektion för att se vad man missar. Man missar att det som inte är perfekt oftast har en annan sida som är så bra att det väger ut imperfektionen.
Och dessutom så tycker alla perfekt är olika saker. För mig är det närmaste jag kommer perfektion oftast tillfällen när jag får olika känslor. Med vänner man älskar, saker man ser, platser, dofter, allt som kan få en att känna saker som man vet är speciellt.
Jag har faktiskt ett tillfälle när jag visste att det här är så nära jag kommer perfekt just nu. Och nu ett ganska långt tag efter så är det fortfarande det närmaste jag någonsin kännt att jag varit perfektion.
Jag kommer inte berätta vad det var för det är min uppfattning och mitt minne som känns som nått jag vill ha för mig själv. Som något jag endast kommer dela med någon som är absolut närmare mig än någon annan. Därför kommer jag inte att berätta om det.
Men jag tänkte att vi kanske borde sluta "leva" och leta efter perfekt, för när det kommer vad har vi då kvar?
Bara något jag tänkte på...
Smile
Kommentarer
Trackback